Första hjälpen på jobbet – vad ska finnas på arbetsplatsen?
På alla arbetsplatser ska det finnas utrustning för första hjälpen, anpassad efter riskerna, skyltad och lätt att komma åt. Arbetsgivaren ska också se till att tillräckligt många kan ge första hjälpen, att det finns rutiner för krisstöd och ett anslag med larmnummer och adress. Reglerna anger ingen exakt innehållslista. Innehållet bestäms av er riskbedömning.
Uppdaterad oktober 2026
Kort svar: vad säger reglerna om första hjälpen?
Sedan den 1 januari 2025 regleras första hjälpen och krisstöd av Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2, kapitel 4. De ersatte de tidigare föreskrifterna AFS 1999:7 om första hjälpen och krisstöd. Kraven på själva utrustningen, skyltningen och ögonspolningen finns i AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser, kapitel 6. Riskbedömningen som allt bygger på regleras i AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Vad måste arbetsgivaren göra enligt AFS 2023:2?
Arbetsgivaren ska se till att varje arbetsställe har den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. Det står i AFS 2023:2, 4 kap. 4 §. Rutinerna ska följas upp kontinuerligt och de anställda ska känna till hur första hjälpen och krisstödet är organiserat. När rutinerna planeras ska arbetsgivaren kontakta de lokala samhällsorgan som kan behövas, till exempel akutsjukvård, räddningstjänst och socialtjänst.
Hur många behöver kunna första hjälpen?
Föreskrifterna anger inget antal. Enligt 4 kap. 5 § ska det finnas "tillräckligt många personer tillgängliga" som kan ge första hjälpen, och deras kunskaper ska hållas aktuella. I de allmänna råden skriver Arbetsmiljöverket att bedömningen bör styras av förutsättningarna på platsen: särskilda risker, arbetsställets storlek, eventuellt skiftarbete och avståndet till sjukvård. Planera så att någon med kunskap finns på plats även vid semester, sjukdom och distansdagar.
Vad gäller för krisstöd?
Krisstöd är enligt AFS 2023:2 det psykiska och sociala omhändertagande som behövs efter olyckor, akuta krissituationer och liknande allvarliga händelser. Arbetsgivaren ska enligt 4 kap. 6 § se till att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper för att kunna planera och organisera krisstödet. I praktiken handlar det om att i förväg bestämma vem som tar hand om de drabbade, vem som kontaktar anhöriga och vilken hjälp ni kan få från företagshälsovården.
Vilken utrustning för första hjälpen krävs?
Enligt AFS 2023:12, 6 kap. 16 § ska det på alla arbetsplatser finnas utrustning för första hjälpen i tillräcklig omfattning. Utrustningen ska vara anpassad efter riskerna i verksamheten, vara skyltad och lätt att komma åt. Större lokaler och verksamheter med särskilda risker kan också behöva ett eller flera skyltade utrymmen för första hjälpen.
Krav eller rekommendation?
Krav: att utrustning finns, räcker till, är anpassad efter riskerna, är skyltad och lätt att nå. Inget krav: en bestämd innehållslista, ett visst märke eller ett visst antal lådor. Föreskrifterna säger inte exakt vad lådan ska innehålla. Det avgör ni själva utifrån riskbedömningen. Innehållslistan längre ner är en rekommendation för ett vanligt kontor.
För ett kontor räcker oftast en väggmonterad station eller en väska vid fikarummet och en vid entrén. Är ni på flera våningar är det smidigare med en låda per våning än en enda central. Färdiga kit gör det enkelt att komma igång. Kontrollera att innehållet är komplett och fyll på det som går åt. Hela sortimentet finns under första hjälpen och plåster.
Populära produkter
Vad ska stå på anslaget om första hjälpen?
På väl synliga ställen ska det finnas ett anslag som är lätt att känna igen. Enligt AFS 2023:12, 6 kap. 17 § ska anslaget innehålla:
Det här ska stå på anslaget
- Var utrustningen finns: till exempel "Första hjälpen-väska i fikarummet, plan 2".
- Vem som kan ge första hjälpen: namn och gärna telefonnummer eller placering.
- Telefonnummer till larmcentral och taxi: 112 och ett lokalt taxinummer.
- Arbetsplatsens adress: och vid behov färdbeskrivning och GPS-koordinater.
Utrustningen ska dessutom vara skyltad. En grön nödskylt med det vita korset visar var lådan eller stationen sitter. Uppdatera anslaget när någon som kan ge första hjälpen slutar.
Behöver kontoret en ögondusch?
Ögonspolning krävs där det finns risk för att partiklar eller ämnen kan stänka eller på annat sätt komma in i ögonen och ge ögonskador. Det står i AFS 2023:12, 6 kap. 19 §. Anordningen ska normalt vara fast installerad och vid behov kompletteras med ögonspolningsvätska nära arbetsplatsen. Vätskan ska vara tempererad, av god kvalitet och finnas i den mängd som risken kräver. Arbetsgivaren ska kontrollera ögonspolningen regelbundet och dokumentera kontrollen minst en gång per halvår (20 §), och de anställda ska få veta hur den används (21 §).
På ett rent kontor finns sällan sådana risker. Men hanterar ni rengöringsmedel, avkalkningsmedel till kaffemaskinen eller kemikalier i ett förråd eller lager ska det tas med i riskbedömningen. En ögondusch i fickmodell eller en väggmonterad flaska är ett vanligt komplement, och där stänk är en känd risk hör skyddsglasögon till det förebyggande arbetet.
Vad innehåller en första hjälpen-låda?
En typisk första hjälpen-låda för kontoret innehåller förband för att stoppa blödningar, plåster för små sår, sårtvätt och engångshandskar. Arbetsmiljöverket nämner i sin broschyr om första hjälpen och krisstöd att tryckförband och lindor ofta behövs, att skyddshandskar mot blodsmitta är bra att ha och att man ska se över behovet av ögonspolning. Listan nedan är en rekommendation, inte ett krav.
Rekommenderat innehåll för ett kontor
- Tryckförband och blodstoppare: för större skär- och sticksår.
- Plåster i olika storlekar: gärna även fingerplåster och vattenavvisande plåster.
- Sterila kompresser och elastisk linda: för sår och stukningar.
- Sårtvätt eller rengöringsservetter: för att rengöra innan du sätter plåster.
- Engångshandskar: till exempel nitrilhandskar, som skydd mot blodsmitta.
- Brännskadeförband eller gel: om ni har pentry med vattenkokare, kaffebryggare eller ugn.
- Sax, tejp och värmefilt: filt behövs särskilt om skador kan ske utomhus.
- Ögonspolningsvätska: om riskbedömningen visar att det behövs.
Tips: utse en ansvarig för påfyllning
Plåster tar slut och sterila förband har bäst före-datum. Låt en person gå igenom lådan, till exempel en gång per kvartal, och fyll på med refill i stället för att köpa ett nytt kit. En plåsterautomat på väggen i pentryt minskar också risken att lådan plundras på småplåster.
Rekommenderade produkter
Checklista: första hjälpen på kontoret
Checklistan bygger på kraven i AFS 2023:1, AFS 2023:2 och AFS 2023:12 och på Arbetsmiljöverkets egen checklista för planering av första hjälpen och krisstöd. Bocka av punkterna och spara resultatet med riskbedömningen.
- Gör en riskbedömning. Vilka olyckor och akuta sjukdomsfall kan inträffa? Tänk på skärskador, brännskador i pentryt, fall i trappor, kemikalier och akut sjukdom som hjärtinfarkt eller astma. Dokumentera skriftligt.
- Bestäm hur många som ska kunna första hjälpen. Utgå från storlek, våningar, arbetstider och avstånd till sjukvård.
- Utbilda och repetera. Kunskaperna ska hållas aktuella, så planera in återkommande utbildning och övningar.
- Placera utrustningen. Lätt att nå, inte inlåst och anpassad efter riskerna. Minst en låda per våning eller lokal är en bra tumregel.
- Skylta. Grön skylt vid utrustningen så att den hittas snabbt.
- Sätt upp anslaget. Var utrustningen finns, vem som kan hjälpa, 112, taxi och adress.
- Se över ögonspolning. Finns risk för stänk i ögonen? Kontrollera och dokumentera minst en gång per halvår.
- Skriv rutiner för krisstöd. Vem tar hand om de drabbade, vem kontaktar anhöriga och vem informerar övriga?
- Informera alla anställda. Nyanställda och inhyrd personal ska också veta hur första hjälpen är organiserad.
- Följ upp. Gå igenom lådan, anslaget och rutinerna regelbundet och efter varje händelse.
Måste det finnas en hjärtstartare på jobbet?
Föreskrifterna om första hjälpen (AFS 2023:2) och om utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12) innehåller inget generellt krav på hjärtstartare. Behovet bedöms i riskbedömningen, till exempel utifrån hur många som vistas i lokalerna och hur långt det är till ambulans. Många arbetsplatser väljer ändå att skaffa en. Vi går igenom placering, underhåll och val av modell i en separat guide om hjärtstartare på arbetsplatsen.
Vår rekommendation
För ett vanligt kontor med 10–30 anställda räcker oftast detta:
- Grundutrustning: ett komplett kit eller en väggstation från första hjälpen och plåster per våning
- Pentryt: brännskadeförband och plåsterautomat
- Skyltning: grön nödskylt vid utrustningen och ett uppdaterat anslag
- Brandsäkerhet: se samtidigt över brandvarnare och brandskydd
Vanliga frågor om första hjälpen på arbetsplatsen
Är det lag på första hjälpen-låda på jobbet?+
Vilken föreskrift ersatte AFS 1999:7?+
Hur många på en arbetsplats ska kunna första hjälpen?+
Vad ska en första hjälpen-låda innehålla?+
Måste ögonduschen kontrolleras?+
Är det krav på hjärtstartare på arbetsplatsen?+
Fler guider om brandskydd, skyddsutrustning och säkerhet hittar du under Säkerhet på arbetsplatsen.
Utrusta arbetsplatsen för första hjälpen
Kit, väggstationer, ögonduschar och påfyllning. Snabb leverans till kontoret eller hämta i någon av våra butiker.
2026-10-21 21:07:12